Gran med karaktär,

Den är sned och krokig. Den har neråthängande och spretiga kvistar. Den har inte ett barr. Inte ett endaste ett. Den delar helt klart känslor och är långt från att fylla alla kriterier för en traditionell lillajulgran. Men vi tycker att den är alldeles underbart charmig. För vem är nu perfekt egentligen? Och det gäller ju att se möjligheterna istället för begränsningarna. Det lyste lika klart i både sonens och mina ögon när vi såg den ligga i skogsbrynet. Vilken potential den lilla granen hade som skogshuggarna så obarmhärtigt huggit ner i våras. Den bara måste vi ta hand om.

Eftersom näsorna på småfolket runnit ändlöst de senaste veckorna behöver vi inte oroa oss för att någon skall bli allergisk mot granen. Den är ju både barr och doftlös. Några vita snöflingor pryder dess kvistar och korgen skall ännu fyllas med litet mossa. Sen återstår frågan, får den stå kvar över jul eller inte?

Jag hoppas att ni har haft en fridfull första advent. Nu börjar den efterlängtade nedräkningen till jul!