En tjuvtitt på Säde,

Välkommen till mitt paradis, kunde det stå på denhär skylten. Som jag så många gånger tidigare berättat, så har jag ett alldeles eget paradis (som jag delar med många andra - jag vet!). Säde - den underbaraste lilla inredningsaffär som finns i nejden, som under många år bidragit till att sätta en guldkant på min enkla tillvaro. På många olika sätt, kan nämnas...

Nu blåser det friska vårvindar på Säde och affären har efter 7 år flyttat till nya utrymmen brevid Brändö torg, bara ett stenkast från den gamla affären. Jag har haft glädjen att få kika in och få ett litet tjuvkik på affären.

Kölden har ju äntligen släppt sitt järngrepp om oss och nu kanske man vågar börja hoppas på att våren kommer trots allt. Med våren kommer ju blommorna och vad passar väl bättre att beskriva en nystart än blomknoppar som brister och blommar ut till något underbart vackert...

Butiken är fylld med underbara och fräscha varor för hemmet, sommarstugan och för gåvopåsen såklart.

Där finns gamla bekanta märken som Greengate, Gant, Lexington och Linum, men också en hel del nyheter.

Barnen har man inte glömt bort, tvärt om. Det finns en alldeles egen hörna för barn. Fylld med charmiga leksaker och härliga inredningsartiklar. Jag har på känn att just den hörnan kommer att bli en viss mammas favorit!

Om du är lika nyfiken som jag på förnyade Säde, så slår butiken upp sina dörrar imorgon tisdag kl 10. Jag har på känn att det utlovas en del öppningserbjudanden också...

Vi ses väl där?

Söndagsbild, vecka 8

Helgen som gått har bjudit på flera trevliga möten. Igår hade jag nöjet att kolla in nya Seven Roses affären som bl a säljer Odd Molly tillsammans med Lyckoslanten. Ett efterlängtat besök på Dolly's hann vi också med. Så mycket shopping blev det inte, men desto roligare var det att få träffa en bloggvän sådär "på riktigt"!

Idag har vi varit på dop. Sötaste Edvin fick sitt namn och vi har fått äran att vara hans faddrar. Jag är inte helt säker på att han uppskattade själva tillställningen, men han var knäpptyst när prästen la vatten på hans huvud. De senaste veckorna har inte erbjudit mycket pysseltid, men ett dopkort hann jag med iallafall. Stämpeln med "Gud som haver" är en stor favorit och jag tycker den är så fin till just dopkort.

Jag hade köpt en ny blå klänning åt dottern, enkom till dopet, men hon är fortfarande litet krasslig så hon fick stanna hemma idag. Så den fina klänningen fick hänga kvar på sin hängare. I väntan på nästa fest kanske?

Den kommande veckan kommer att bjuda på flera efterlängtade saker hoppas jag. På tisdag slår Säde upp dörrarna till den nya butiken. Jag har på känn att den kommer att bli ännu underbarare än den gamla. Jag väntar också ivrigt på att ChillNorways vårkollektion kommer att dyka upp på Dollys. Hoppas på att den skall komma nu i veckan.

Hoppas att ni också har något trevligt att se fram emot den kommande veckan. Sportlov kanske?

Ha det gott!

En problemfylld natt,

Efter att ha varit uppe och ammat dottern vid tvåtiden så väckas jag vid 3.30 av att sonen kommer in i rummet. Jag har ett problem, meddelar han. Smått groggy kliver jag upp ur sängen för att hjälpa honom med problemet. Det visar sig att en av hans gosetigrar är försvunnen. Smått imponerad av att han har stenkoll på alla tigrarna även mitt i natten, så går vi på tigerjakt tillsammans. En förrymd tiger upphittas sedan under sängen. Han lägger sig.

Efter några minuter kommer han tillbaka till mig. Följ med här mamma, säger han. Upp igen! Det är dags för ett nattligt toalettbesök. Han står på det kalla stengolvet, burrig i håret och frågar:
- Varför far flygplanen på natten mamma?
Just samma frågeställning brukar jag också fundera på nattetid... Varför? Jag kom fram med någon halvlam förklaring och vi styrde kosan mot sängen igen.

Det gick en halvtimme och det gick en timme. Sonen somnade inte om utan 4.30 meddelade han att nu är det visst dagen. Ja, vad gör man... Något säger mig att detta kommer att kännas som en lång dag.

Hoppas att er fredag är mindre problemfylld än vår! Trevlig början på sportlovet önskar jag alla som blir lediga idag!

Tema vecka 8, Designfavorit

Denhär veckans tema på Fabriken är designfavorit. Skulle jag känna mig sentimental skulle jag nog välja något finskt designföremål från 70-talet, för hemma hade vi en hel del sådana. Men jag väljer istället att visa Ghost stolen, som var en helt ny designupplevelse för mig, tills för några år sedan när sonen fick sin i present.

Louis Ghost stolen är designad av Philippe Stark och finns i olika färger och storlekar. Sonens stol är alltså en barnmodell och sitthöjden på den är 32 cm. Stolen är tillverkad i plast och jag måste säga att den är otroligt stadig och hållbar. Benen är något bakåtlutande och det gör att stolen blir väldigt stabil och vippar inte bakåt. Dessutom är den lätt att hålla ren. Eftersom den väger så litet kan barnet lätt flytta den själv (är detta en för- eller en nackdel? hmm...).

Bruno fick agera modell eftersom ingen annan ville. Jag kan varmt rekommendera denna stol åt alla som söker en bra och hållbar barnstol. Tack vare sin genomskinliga färg, så smälter den bra in i inredningen. Som hos oss blir den säkert en uppskattad gåva också åt barn från 1 år och uppåt. Priset har jag tyvärr ingen information om.

Hoppas att ni inte blev spökrädda av Ghost stolen nu! Kika gärna in på Fabriken för flera designfavoriter.

Vårskor Del 1,

Ett säkert vårtecken är att åtminstone jag blir sugen på att gömma bort alla tjocka vinterkängor längst in i skåpet och byta ut dem mot lättare vårskor.

EMU stövlarna har tjänat sitt syfte denna kalla vinter. Jag går barfota i mina och fast mätaren pekar på kalla -25 grader, så fryser man inte om fötterna med dem på. Jag är mycket nöjd med dem, men börjar känna mig litet trött på dem nu.

Friis

Vårens trendfärg på skor verkar vara färgen taupe. Hur man nu sedan skall förklara den. För er som känner till hästar, så kommer jag främst att tänka på färgen musblack. Färgen är fin tycker jag och är lätt att kombinera med andra färger.

Swedish Hasbeens

Kängor verkar det finnas mycket av i vår. Här ett par i läderkängor en härlig naturfärg från Swedish Hasbeens.

Vagabond

Här är ett liknande budgetalternativ i tyg från Vagabond. Jag fnissar för mig själv, för jag har haft ett par liknande för sisådär 15 år sedan.

Marc' O Polo

Denhär stövletten skulle jag inte alls tacka nej till i min vårgarderob. Ursnygg är den!

Vagabond

Riktigt full i skratt blir jag när jag ser denhär kängan från Vagabond. Jag hade en precis likadan i samma märke för ca 15 år sedan. Folk lyssnade på Nirvana och klädtrenden med kläder lager på lager kallades "Grunge" då. Någon som kommer ihåg den tiden? Visst är det lustigt med mode - att allt kommer igen efter en viss tid...

Ifall shoppingsuget slog till så är det bara att titta in på Brandos och klicka hem någon av favoriterna. I väntan på våren...

Hoppas att ni har haft en fin start på veckan!

Söndagsbild, vecka 7

Efter en späckad vecka har vi haft en riktig hemmadag idag. Tassat runt länge i pyjamas, ätit sen frukost och gjort saker vartefter lusten har fallit in. Det obligatoriska plockandet kommer man förstås inte undan. Det känns som man inte gör mycket annat numera. Jämt går jag runt med saker i båda händerna, som skall flyttas från ett rum till ett annat.

Medan jag försöker skapa ordning i kaoset, försöker dottern skapa något helt annat. Hon börjar komma in i perioden när alla lådor och skåp skall tömmas. Jag drar en lååååång suck...

Hoppas att ni har haft en mysig dag! Ha en riktigt skön kväll.

Muta eller belöning?

Sonen är ju född med en stark insikt för vad han vill eller inte vill. Han är högst ointresserad av förändringar, i stil med "Don't change a winning concept". Trots att jag själv anser mig vara en erfaren förhandlare, står jag ofta som förlorare vid våra förhandlingar.

Nyligen bad jag honom byta sittplats vid matbordet, till förmån för sin syster. Jag fick ett blankt NEJ, till svar när jag frågade honom om han kunde tänka sig att byta plats. Varför skulle han byta bort den plats där han alltid har suttit? Det råkade sig inte bättre än att medan jag funderade på en lämplig strategi, så hittade jag en gammal bil i garaget. Bilar i alla former, står högt i kurs hos sonen. Jag tog in bilen, tvättade upp den och lagom tills sonen skulle komma hem så placerade jag den vid den plats vid köksbordet jag önskade han skulle flytta till.

Med uppspärrade ögon, frågade sonen med andäktig röst: "Vems är dendär bilen?" när han kommer in från gården. Bilen tillhör den som har sin sittplats där, svarade jag. Sen var problemet liksom löst. Sonen sitter nu gladeligen på en ny plats vid köksbordet.

Det som jag i min stillhet funderar på är om detta var en vinnande strategi eller inte? Å ena sidan är det ju så att när man som vuxen t ex tar sig an nya utmaningar på arbetsplatsen oftast får en belöning, eller om man gör en förändring på tillvaron som känns jobbig, åtminstone är värd en belöning. Å andra sidan är det kanske att se det som ett nederlag som förhandlare, att förhandla på detta sätt. Kanske man till och med kan tolka det som mutning? Inte att förglömma att det finns hela samhällen och länder som är uppbyggda på det systemet...

Synpunkter av andra erfarna förhandlare är alltså välkomna! Vinnande eller förkastlig strategi?