torsdag 13 oktober 2011

Det är därför...


Jag skall avslöja en sak för er. När vi nu ändå är inne på glassbilen. Det är inte så mycket för glassen vi besöker glassbilen. Nej, det är för själva upplevelsen vi gör det.

Min tanke är att små barn behöver små upplevelser. Vår familj t ex reser sparsamt om än alls. Vi prioriterar upplevelser i vardagen. Upplevelser som vi delar tillsammans och känner glädje av. Som att besöka glassbilen.

Reklambladet för glassbilen brukar komma dagen innan bilen kommer till vårt hus. Det studerar vi noggrant tillsammans. Finns det något bra erbjudande som kunde falla oss i smaken? Dagen när glassbilen kommer, ja den kallar vi såklart för glassbilsdagen. Då tar vi med oss det lilla plastkortet och några slantar i fickan och går ner till gatan där glassbilen stannar.

Nu börjar det bästa. Nämligen väntan. För vi får oftast vänta på glassbilen och det är ju just väntan som är så spännande. När skall den komma? Kommer den att spela glassbilssignalen? Kommer grannens hund att yla när den hör signalen? Det är julaftonskänsla över hela situationen, de ser man i de små ögonen.

När bilen sedan kommer så kollar vi in reklamtavlan bakpå bilen. Vi tittar om det röker när glassbilsgubben öppnar dörren till frysboxen. Vi kollar in hur han drar kortet i den mobila betalmanicken och sträcker andäktigt fram våra händer efter glasspaketet. Sen frågar vi om han kan spela en extra trudelutt när han åker iväg. Vi står kvar och tittar när glassbilen åker iväg. Ibland vinkar vi åt glassbilsgubben.

Ja för alla dessa saker går vi till glassbilen. Att glassen sen är jättegod och hela familjen njuter av den i många dagar efteråt, ja det är egentligen en bisak.

8 kommentarer:

Livet på Vestergård sa...

Låter som ett trevligt äventyr i vardagen :0)

Anna-Lena sa...

Låter jättespännande! Jag kan aldrig hålla reda på dag eller tid på glassbilen, fast den som sagt stannar rakt utanför vårt hus. Likadant är det med bokbussen, jag har länge tänkt att vi borde besöka den eftersom den också stannar nära oss, men jag lyckas aldrig tajma in det. Borde kanske lägga in en påminnelse i telefonen och bege oss ut på glassbilsbesök! För glass älskar vi alla i den här familjen också!

sagaulla sa...

Sådär närvarande i varje situation i livet borde alla vara, då funnes ingen stress! Vilken vacker och finurlig beskrivning över något som för de allra flesta bara är en vardaglig bagatell.
Jag följde med er till och från glassbilen och fick nästan titta in i frysen vad jag köpte för glass.

Anonym sa...

De behövs inga stora vidlyftiga upplevelser,de här är en vardagssyssla som ni gjort till en fin lärorik sak.
Här finns ALLT....gillar mest detta med VÄNTAN,de är en bra sak att lära sig.
Då man väntar på nåt gott väntar man aldrig för länge!
Moster B.

Lyckoslanten sa...

Håller med om att det är sådana upplevelser som är de mest värdefulla! Som att gå till Bockarna Bruse bron... Man behöver inte alltid åka till Jukujukumaa etc.! ♥

Camilla sa...

en riktig guldkant i vardagen det där :) Vi har rest en del med våra barn och tycker att det är bra att de lär sig om stora världen redan från de är små men visst är det de små vardagliga tingen som framför allt piggar upp i vardagen!

bitta sa...

Vilken underbar beskrivning av era glassbilsbesök. Så fint med små glädjeämnen i vardagen.

StrandviksVillan sa...

Hihi! Mysigt :)
Javisst, våra barn kan tala länge om små händelser (som för vissa kan tyckas obetydliga) bara vi har gjort det TILLSAMMANS! Det är ju det viktiga!
kram!