Som bomull för själen,

Dottern hade ingen bra start på denhär dagen och det smittade strax av sig på mig. Jag hade tänkt hinna plocka undan litet medan sonen är på dagis, men tji fick jag. Hon bara grät och satt jag henne ifrån mig så grät hon ännu värre. "One of those day's" alltså...

När hon äntligen slocknade, så fanns det då tid för att städa. Efter att ha plockat upp ett tag så stannade jag upp och tänkte litet. Solen skiner från en klarblå himmel och jag kan välja mellan att a) städa eller b) gå ut på en promenad. Min irritation och frustration över kombinationen för liten lägenhet/för mycket grejer var påtaglig i det skedet och helst hade jag kastat mig på soffan och stirrat tomt i taket, men jag valde alternativ b.

Att motionera är nog alltid ett vinnande koncept. Jag tog en rask entimmespromenad med vagnen i det vackraste höstväder man kan tänka sig. Som bomull för själen! På vägen hem stannade vi vid kvartersbutiken och jag gladde mig över en ung man som vänligt erbjöd sig att hålla upp dörren åt oss.

Nu vaknade dottern just med ett leende på läpparna. Snart väntar vi trevligt sällskap och som plåster på såren kan jag ju nu äta en god bulle till kaffet med gott samvete. Städningen, ja den får vänta tills en regnig dag!

Njut av dagen!